Vad är väl en bal på slottet – när man kan gå på höstfest på Vadstena Folkhögskola

För en månad sedan utspelades det sig en mycket lyckad höstfest. En av anledningarna till att den blev så bra var troligen att eftermiddagens bildningsresetid tillbringades i flera grupper som förberedde festen. Dessutom var det bordsplacering där alla som slumpmässigt fick samma färg fick sitta vid samma bord. Några hade också klätt ut sig. Här följer några fotografier från tillställningen.

Dukning 1

I den populäraste gruppen fick man duka alla borden till festen. Så här fint blev det blev det i Strandrummet.

Dukning 2

Det här bordet hade speciella servetter. En grupp hade ordnat med dekorationer till festen. Det fanns också två olika allsångsblad som det sjöng ur under kvällen.

Camilla

Camilla Millberg Pigulla hade klätt sig höstligt.

Ted

Ted från Allmän kurs hade klätt ut sig till Platon med asplövskrans i håret.

Pontus 1

Pontus också från Allmän kurs hade tagit med sig ett legogubbehuvud.

Pontus 2

Fast det påminde lite om ett pumpahuvud som man brukar ha till halloween.

 

 

 

 

 

 

 

 

Jenet

Störst uppståndelse väckte Genet från Textillinjen som hade klätt ut sig till vargen som ätit upp mormor, från Rödluvan och vargen. Med sig hade hon en rollator.

Annika

Annika från Trä och smideslinjen hade gjort en peruk av sågspån.

Feststämning

Medan man väntade på att få gå och ta mat fanns det tid att prata med sina bordsgrannar och blicka ut över Vättern i skymningen.

Annalena

Annalena från Textillinjen tog efterrätten som var en bakelse med äpplekompott och grädde.

Alva

Alva från Allmän kurs, för kvällen utklädd till prins, uppträdde på festen men sång och gitarr. I bakgrunden står Kicki Ugelstad som spelade piano till allsången

Allsång

Lena Linde till vänster och till höger Agneta och Agneta från Empiren 1, sjunger med i allsången.

Monica Margareta

Två nöjda festdeltagare gick innan dansen började, Monica och Magareta från Empiren 2.

Linnea Linn

Övriga gick upp i Arken. Här fanns Linnea utklädd till Asterix och Linn utklädd till en älva båda från Textillinjen.

Dansa

Sedan drog dansen i gång ledd av Micke Carlefyr. Här dansar man twist. Från vänster Annalena, Ted, Micke och Helena Eriksson.

Danskväll

Mot slutet av kvällen fanns det också tillfälle till lugnare danser och paus och prat.

Annonser

Ny utbildning för assistenter

Efter nyår kan den som är intresserad av att jobba som elevassistent eller personlig assistent gå en ettårig kurs på Vadstena Folkhögskola med inriktning mot dessa två yrken. Första terminen har en allmän inriktning och andra termen väljer man att specialisera sig mot ett av yrkena.

– Kursen har fokus på samspel och bemötande. Även om det inte är en yrkesutbildning, så ska man känna att man har en yrkeskompetens efter ett år, sade Malin Kärrbrink på ett av de två informationsmöten som hållits på skolan om den nya utbildningen.
Det är Malin Kärrbring som arbetat fram kursen tillsammans med Helena Eriksson. Bosse Aronsson är också med och organiserar kursen.

Bosse, Malin, Helena

Bosse Aronsson, Malin Kärrbring och Helena Eriksson arbetar med den nya omsorgsutbildningen för blivande elev- och personliga assistenter.

Kursen som heter omsorgsutbildning inom skola och vård är en så kallad profilkurs på gymnasienivå. För att komma in på kursen måste man ha grundskolebehörighet, men det gör inget om man redan gått gymnasiet.
– Vi jobbar på ett annat sätt än en teoretisk gymnasieutbildning. Det finns inga allmänna ämnen. Men eftersom kursen är ett år på heltid kan man får behörighet i psykologi och samhällskunskap om man vill, eftersom de ämnena ingår i kursen, men det är inte primärt, sade Bosse Aronsson.
Det är samspelet mellan mellan assistent och brukare/elev som kommer att belysas under utbildningen och det är tänkt att deltagarna efter kursens ska få med sig en verktygslåda ut i arbetslivet.

Mirela Suljevic

Mirela Suljevic är intresserad av att gå omsorgsutbildningen.

15 procent av kurstiden kommer att bestå av praktik och det är skolan som kommer ordna praktikplatser och utbilda handledare. Det kan också bli möjligt att arbeta extra som vikarie i Vadstena kommun under utbildningstiden.
Andra terminen väljer man inriktning – antingen elevassistent eller personlig assistent, men man behöver inte bestämma sig redan när man börjar kursen vilket man ska välja. Terminerna kommer sedan gå omlott. Om man vill kan man gå båda inriktningarna efter varandra.
– Vi ska inte ha en fast kursplan utan på folkhögskolan influeras utbildningen av deltagarna och kursen utvecklas på det sättet, sade Bosse Aronsson.
Han berättade att man kommer att läsa psykologi på ett annorlunda sätt och ha reflektionsseminarer. Socialpedagogik kommer att att vara ett av ämnena.

David Wickstrom

David Wickström som tidigare gått på Vadstena Folkhögskola kom för få veta mer om den nya utbildningen.

Forumspel kommer ingå i utbildningen för att sätta sig in i olika situationer som kan uppstå när man arbetar med detta. LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kommer tas upp i kursen. Deltagarna kommer också att få lära sig om neuropsykiatriska funktionsvariationer.
En av de som kom till en av informationsträffarna var Mirela Suljevic som bor i Motala, men arbetar på Fredrikssons Verkstads i Vadstena. Där har hon arbetat i cirka 15 år och nu vill hon göra något annat. Hon är intresserad av att jobba som elevassistent, eftersom hon vill jobba med barn.

Vill jobba med barn som kommit nya till Sverige

– Jag har själv tre barn och många av deras kompisar är ofta hemma hos oss.
Hon kom till Sverige när hon var 12 år från kriget i före detta Jugoslavien.
– Jag vill jobba med de barn som har kommit nya till Sverige nu. Jag vet hur det är att komma till ett nytt land när språket allt annat är nytt.
David Wickström som även han bor i Motala tycker kursen verkar intressant. Det är elevassistent som han lockas av.
– Jag vill jobba inom skolan och det är kul att hjälpa barn, men jag har inte bestämt om jag ska söka kursen ännu.
Han har gått på Vadstena Folkhögskola tidigare på allmän kurs åren 2000-2001.
– Jag trivdes väldigt bra här.

Totte Andersson

Totte Andersson går allmän kurs på skolan men har sökt den nya kursen eftersom han vill jobba som personlig assistent i framtiden. Han har redan jobbat som det i två år.

Totte Andersson går allmän kurs på skolan nu. Han har sökt till omsorgsutbildningen.
– Jag har jobbat som personlig assistent i två år och det är det jag vill jobba som – så den här kursen är perfekt för mig! Jag hoppas att jag kommer in! Jag kommer att söka igen nästa termin om jag inte kommer in nu.
Han kommer från Enköping och började på skolan nu i höstas för att läsa in gymnasieämnena.
– Jag hoppade av gymnasiet när jag fick jobb som personlig assistent.

För de som vill veta mer om kursen kommer en informationsträff hållas på skolan den 17 november klockan 13:00.
Sista ansökningsdag till kursen är 24 november. I december kommer de sökande kallas till intervjuer.
Läs mer om kursen på skolans hemsida.

Bildningsresan – vad är det?

Höstens stora nyhet på skolan är att blockämnena inte längre finns kvar och i dess ställe har en ny aktivitet tillkommit på torsdagseftermiddagarna. Det är bildningsresan. I den här bloggposten ska vi försöka gå till botten med vad bildningsresan egentligen är för någonting.

På den allra första bildningsresan som ägde rum den 24 augusti höll Micke Carlefyr ett inledningsanförande där han bland annat berättade att adelsungdomarna reste ut i Europa på bildningsresa på 16–1700-talen.
– Vem man är, var man befinner sig, vart man ämnar ta vägen måste man veta innan man ska resa någonstans – en positionsbestämning. Vi ska utforska det inre och yttre livet på våra bildningsresor, sa Micke då.
Som avslutning spelade han Galaxy Song från Monty Python’s film Meningen med livet från 1983 och vi fick samtidigt se texten och sjunga med i sången.
Efter den hälsades vi välkomna till bildningsresan.

Micke.jpg

Micke Carlefyr vill verka för att de som går på Vadstena Folkhögskola blir samhällsinsatta. En väg för att nå dit är läsårets nya aktivitet bildningsresan.

Micke är en av de lärare som ingår i den arbetsgrupp som samordnar bildningsresan tillsammans med Maria Brolinson och Helena Eriksson. När jag träffar honom för att prata om tankarna bakom säger han att orsaken till att bildningsresan tillkom var att man vill blanda de olika grupperna på skolan. Detta var syftet med blockämnena också, men på senare tid blev inte grupperna så uppblandade längre.
– Så det blev en gemensam torsdag i stället som påminner om vissa av blockämnena. Vi ska kunna ta upp aktuella ämnen och om något stort händer lyfta in det. En demokrati behöver informerade medborgare. Jag svarar för mig själv, men jag vill verka för att de som går här blir samhällsinsatta och grundlägga en vana att följa samhällsdebatten, säger Micke.
Han menar att den som gör det har svårare att gå på konspirationsteorier.
– Man måste förstå vad som är möjligt.
Ett exempel på hur det kan gå till när man tar upp ett sådant ämne var teminens andra bildningsresa som handlade om Rysslands president Vladimir Putin. Micke och Håkan Andersson spelade upp en dialog där Micke var mot Putin och Håkan var för:
– Fast Håkan gick in så i sin roll att jag knappt fick säga något, skrattar Micke.
Det visades också en intervju med Putin gjord av filmregissören Oliver Stone och sedan diskuterade man Putin i grupperna som alla blivit indelade i.
Det är nästan 100 deltagare som delats upp i åtta olika grupper med personer från alla klasser. Det är olika människor och åldrar som samlas för att diskutera de torsdagar diskussion ingår i bildningsresan.

Generationer kommer närmare varandra

– Deltagarna på Empiren har mycket att dela med sig av – mycket erfarenheter. Det är bra att äldre och yngre får mötas och dela tankar. Det ger perspektiv. Generationer kommer närmare varandra, säger Micke.
Det är en lärare som är med i varje grupp och samma personer i gruppen hela terminen. Varje bildningsresa avslutas med fika för alla i matsalen.
– Då kan man prata med de andra om vad de diskuterat i sina grupper, säger Micke. Bildningsresorna framöver kommer att innehålla skiftande ämnen:
Denna vecka blir det bildningsresa på Korpen där man kan prova olika motionsaktiviteter. Vecka 45, veckan efter hemstudieveckan, kommer Ted Harris och Eva Seilitz och håller ett föredrag om existentiell hälsa. Eva gick på textillinjen förra läsåret. Det som mer kan hända framöver är att det blir teater. Musiklinjer från andra folkhögskolor kommer på besök. Läkare som varit i utlandstjänst ska också komma till skolan och berätta.
– Vi tror på detta och tycker att det är jätteroligt. Det är en ynnest att få göra detta! Även om många saknar blockämnena betyder inte det att detta inte kan bli bra. Alla kan komma med idéer tankar och förslag, säger Micke.
Tanken på att slopa blockämnena har funnit i ungefär ett år och i våras beslutade lärarkollegiet att göra det.
När den här terminen har gått ska man utvärdera vilka stora förändringar som ska göras. En sak som kommer att förändras är att nästa termin blir det färre diskussionsgrupper med fler deltagare i varje grupp.

Innehållet ska presenteras i förväg

– Vi vill vara så flexibla som möjligt och testa former och innehåll och hur de ska behandlas, säger Micke.
Tanken är också att det ska komma ut program där innehållet i bildningsresan för några veckor framåt presenteras lite innan. Då flera studerande efterfrågat att själva få komma med förslag på vad som ska hända på bildningsresorna pågår just nu en process där flera klasser lämnat in förslag på ämnen. När alla förslag kommit in är det tänkt att studeranderådet ska välja ut förslag som ska tas upp. Förslagen ska de sedan titta på tillsammans med lärarna innan de slutgiltiga valen görs.
– De nya förslagen kommer att tas upp i slutet av terminen och fortsätta nästa termin. Det är meningen att varje klass ska få ta upp ett av sina förslag. Det är en demokratisk process och det är det som är tanken men bildningsresan, säger Micke.
Även om man inte får med sitt förslag i första omgången ska man inte misströsta. Alla förslag som kommit in kommer att tas i beaktande och kanske tas upp senare på bildningsresan.
Ett annat förslag som Maria Brolinson och Micke Carlefyr tog upp på förra veckans bildningsresa var att varje klass kan få hålla i en egen bildningsresa.

Nu följer en tillbakablick på två av bildningsresorna som ägde rum i september. Dels för att ni som var med kan minnas tillbaka och dels för att ni som inte var med ska bilda er en uppfattning om vad som hände vid dessa tillfällen, samt få en fördjupad bild av hur en bildningsresa kan se ut.

Bildningsresa om kyrkovalet

Den 14 september några dagar innan kyrkovalet ägde rum i Svenska kyrkan (söndagen den 17 september) var temat för bildningsresan kyrkovalet. Domprosten i Linköping Peter Lundborg kom på besök och berättade om hur kyrkovalet går till.
Kyrkovalet brukar kallas för det glömda valet men det var det inte år konstaterade Peter Lundborg som har varit präst i 40 år.
– Kyrkan skildes inte från staten år 2000, utan man fick andra relationer. Lagen om Svenska kyrkan tillkom för att hålla koll på kyrkan, men man fick friare tyglar. Därför kan man säga att Svenska kyrkan fortfarande är en statskyrka. Svenska kyrkan har en särställning gentemot andra trossamfund. Vi står under offentlighetsprincipen, vilket inte andra trossamfund gör, sa Peter Lundborg.
I lag om Svenska kyrkan står det att kyrkan ska ha en demokratiskt organisation. Kyrkovalet sker till tre instanser. Det finns en kyrkofullmäktige i varje församling eller pastorat, en stiftsfullmäktige i varje stift och ett kyrkomöte som man kan säga är Svenska kyrkans riksdag.

Makten kan korrumpera

Peter Lundborg citerade Gustaf Wingren som var präst och professor i Lund och som sagt att demokratin är bästa styrelseskicket: ”Annars kan makten korrumpera”.
Han berättade också att Svenska kyrkan var först med demokrati redan på medeltiden. Landskapslagarna hade en kyrkobalk.
– Svenska kyrkan var först i Sverige med allmän rösträtt. 1910 beslutades det att både män och kvinnor fick rösta i prästvalsförordningen. På den tiden var det församlingsmedlemmarna som utsåg präster, sa Peter Lundborg.
I dag får alla medlemmar som fyllt 16 år rösta i kyrkovalet.
I kyrkovalet ställde tre politiska partier upp och fem politiska nomineringsgrupper samt fyra till fem opolitiska nomineringsgrupper.

Kyrkoval

Menyn för Restaurang Kyrkoval hade mycket att välja på: förrätt, huvudrätt, efterrätt och dryck bestod av olika frågor om kyrkovalet och kyrkan.

Maria Brolinson och Göran Bondesson hade gjort en Meny för Restaurang Kyrkoval som vi fick diskutera i grupperna.
En sak som diskuterades i gruppen där jag deltog var vem som skulle få rösta i kyrkovalet. Ska man få göra det även om man inte är religiös? Alla medlemmar som har en inkomst betalar kyrkoavgift och en majoritet av Sveriges befolkning (6 miljoner personer) är med i Svenska kyrkan. Ska inte de ha något inflytande? Ytterligare någon tyckte att bara de som jobbar och är aktiva i kyrkan borde vara de som bestämmer.
Tankar om kyrkans roll i samhället togs också upp och där ansåg någon att den var att ta hand om flyktingar och hjälpa till vid katastrofer och ta ansvar för att reparera sköra människor. Någon annan tyckte att kyrkan skulle vara en kyrka för de som tror på Jesus. En till tyckte att alla skulle vara välkomna till kyrkan.

Vad innebär religionfrihet?

En annan sak som vi diskuterade var vad religionsfrihet innebär. Vi kom fram till att det innebär både frihet till religion och frihet från religion, alla har rätt till religionsfrihet. I dag lyfts även andra religioner än kristendomen fram. Svenska kyrkan är bara en del av ett religiöst Sverige. Någon undrade varför man ska lyfta fram religion över huvud taget? Någon annan tyckte att det inte borde vara någon skillnad på Svenska kyrkan och andra religiösa samfund.

Hur gick det då i kyrkovalet? Det blev det högsta valdeltagandet sedan 1937. 19 procent röstade jämfört med förra valet (2013) då endast 12,7 röstade. Om bildningsresan hade någon påverkan på valresultatet låter jag vara osagt.

Pride1

Axel, Martin och Amina från allmän kurs målade en regnbåge i keramiksalen. Det är oklart om den användes i prideparaden, men enligt Axel befinner sig plakatet nu i skolans LAN-rum.

Bildningresa om Vadstena Pride och HBTQ-frågor

Den 21 september vad det pride som tema på bildningsresan med anledning av att Vadstena kommun kommande lördag skulle anordna sin första Prideparad. Skolan hade bjudit in Säidi Margot Ovox (som gick textillinjen förra året) som höll en föreläsning på temat. Hon tog bland annat upp att en norm är en oskriven regel som påverkar hur vi beter oss mot varandra och hur vi blir bemötta av andra.
– Samhället är socialt konstruerat av människor i samspel med varandra. Detta betyder att samhället är föränderligt, sa Säidi.
Hon konstaterade också att det var få som ifrågasatte heteronormen därför att det finns fördelar att hamna i den.
– Det är oönskat av makten att gå utanför normen, det bara rör till det om någon gör det. Därför har man tidigare förbjudit och sjukdomsklassat homosexuella, sa Säidi.

Fler prideparader i Sverige än någonsin

Hon tog även upp betydelsefulla händelser och årtal:
1944 avkriminaliserades homosexualitet.
1950 bildades RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande).
1979 avskaffades homosexualitet som sjukdomsbegrepp.
1994 fick homosexuella rätt att ingå partnerskap och 2002 blev det lagligt för homosexuella att adoptera barn.
I år är det fler prideparader i fler städer i Sverige än någonsin.
– Pride handlar om att stå upp för andra. Det gäller även om man inte är HBTQ. Man måste inte identifiera sig med det för att gå i prideparaden, sa Säidi som avslutning.
Denna torsdag var endast empiren och allmän kurs med på bildningsresan, därför blev det inte någon gruppdiskussion. I stället var det tre grupper som man kunde gå runt i.
Bosse Aronsson hade diskussioner om människosyn, Micke Carlefyr och Håkan Andersson diskuterade normer och normkritik och Martha Magyar och Helena Eriksson hade en kreativ verkstad i keramiksalen för att tillverka plakat och annat till prideparaden.

Pride2

I keramiksalen tillverkades plakat. Elisa ritade två killar och Ida två tjejer med röda klänningar. Axel, Martin och Amina var också där, samtliga går på allmän kurs.

Bosse berättade att kyrkorna tidigare hållit fast vid normen att det ska vara tvåkönade äktenskap. Nuförtiden viger man även homosexuella i Svenska kyrkan.
Vi diskuterade i smågrupper om vår egen och samhällets inställning till homo-, bi- och transpersoner. I en av smågrupperna tyckte en person att frågan var uttjatad och att i gymnasiet hade man tagit upp den hela tiden på olika temadagar.
Vad som också kom fram både i den mindre gruppen och när vi sedan diskuterade alla tillsammans var att för de som är yngre har homosexuella varit självklart hela tiden, medan de som levt längre upplevt den stora förändring som ägt rum de senaste decennierna.
En av de äldre sa att hon fått vänja sig undan för undan och att hon från början inte haft en aning om att de här läggningarna existerade.
Det konstaterades att landsbygden är mer konservativ. I storstaden har det länge varit lättare att vara homosexuell.

Viktigt att känna till historien

– De är viktigt för oss unga att känna till historien, sa en av de som deltog.
En annan sa att det inte har med ålder att göra, utan hur man tänker och vad man har med sig angående hur man förhåller sig till andra människor.
En annan sak som nämndes var att kändisar som Jonas Gardell och Mark Levengood haft stor betydelse för att allmänheten kunnat normalisera homosexuella.
Micke och Håkan pratade om normer. Hur är det accepterat att vara och när bryter man mot normerna? En norm var till exempel lojalitetsnormen – att inte vara en hoppjerka. Det finns också saker som det är en norm att inte prata om som pengar och psykisk ohälsa. Micke tog upp begreppen cisperson, som är en person som inte bryter mot normen och transperson som gör detta. Vi pratade också i smågrupper om tillfällen då vi upplevt att någon visat fördomar mot homosexuella.
I keramiksalen höll några på att måla plakat. Hur det såg ut kan ni se på fotografierna.

Vadstenas första prideparad på lördagen den 23 september blev en succé. 900 personer – långt fler än man räknat med gick med i den.
Det är onekligen så att bildningsresan lyckades välja två ämnen i september som sedan fick stort genomslag såväl i riket som i Vadstena.

Vi drogo i sydled att utforska Östergötland

På morgonen den 28 september reste från skolan två bussar fulla med förväntningsfulla människor i väg tillsammans. Exakt vilka platser vi skulle besöka var okänt förutom att det var till södra Östergötland vi skulle bege oss.
Monica Karlsson från Empiren 2, som satt bredvid mig på bussen, tyckte att det skulle bli spännande även om hon har växt upp upp i trakten och redan har sett det mesta:
– Det är kul att träffas och alltid får man lära sig att hitta något nytt, sa Monica.
Micke Carlefyr hälsade oss välkomna på bussen och berättade att vi skulle ta en sväng runt Östgötaslätten för att förstå historien kring Vadstena.
Det skulle visa sig att för någon (läs mig) som är oerhört intresserad av fåglar, runstenar, gamla klosterruiner och medeltidskyrkor kunde resan knappt bli bättre än den blev!

Takern 1-1

Första stoppet på vår resa var vid Tåkern där Micke Carlefyr berättade om hur snusfabrikör John Swartz som bodde i Hofgården alldeles intill Tåkern sänkte sjön 1844. Det var detta misstag som ledde till att Tåkern blev en fågelsjö. Sedan fick vi gå vidare en bit genom skogen för att gå upp i  fågeltornet.

Takern 2

Uppe tornet fanns fågelskådaren Jan Erik Nordqvist med både tubkikare och kikare. Han berättade att han sett fyra ägretthägrar. Havsörnar svävade också högt upp i luften.

Takern 3

Dessutom fanns det gräsänder även i Tåkern. Det är dessa jag lyckats fånga på bild  som prickar på sjön. Det var en dimmig disig morgon när vi var där.

Takern4

Här är en del av fotot ovan, förstorad så mycket det gick. Då ser man att det faktiskt är gräsänder, två hanar fladdrar med vingarna på varsin kant.

Rok kyrka 2

Nästa stopp var Rök i Ödeshögs kommun. Det här blev en riktig vykortsbild på Röks kyrka – om det inte hade varit för liften i hörnet på tornet. De höll på att renovera kyrkan så vi kunde inte gå in där. Den är en kyrka i empirestil som invigdes 1845. Men Rök är mest känd för det som står under det där lilla taket strax före kyrkan.

Rokstenen 1

Rökstenen. Den är från 800-talet och är 200 år yngre än de flesta andra runstenar i Sverige. Här beskådar Maud från Empiren 2 och Ulrike från Empiren 1 runstenen, som har runor på fem sidor, det är alla sidor utom den sidan som den står på.

Narbild rokstenen 2

Närbild på några av runorna. Runorna skiljer sig mycket från runor på yngre runstenar och är därför svåra att tyda.

Fika

I Rök blev det också fika – kaffe med kärleksmums. Att döma av bordet har Rök nog varit en populär rastplats alltsedan vikingatiden.

Heda kyrka

Vissa sevärdheter fick vi se i farten från bussen. Här är ett kort på Heda kyrka också i Ödeshögs kommun. Den är från 1100-talet. Om man vill se bättre fotografier än det här finns det på Wikipedia.

Alvastra 1-1

Nästa stopp var Alvastra klosterruin och här kan jag tipsa om att om man inte vill eller kan åka dit, men ändå spatsera runt där kan man göra det på Google Maps. På bussen berättade Micke att klostret blev en ruin redan på 1600-talet. Bland annat var Per Brahe där och plockade stenar till sitt slott på Visingsö.

Hakan Alvastra

Håkan Andersson berättade om kristendomens historia och hur klosterväsendet uppstod. Karin från Empiren 1 var en av de som lyssnade. Cistercienserorden grundades 1098 i Frankrike och 1143 grundades Alvastra kloster som deras 41:a kloster. Alvastra var ett munkkloster och Vreta kloster, utanför Linköping, som grundades 30 senare var ett nunnekloster.

Martha Alvastra -

Martha Magyar berättade om klosterträdgården. Valnötsträdet som stod där härstammade från 1100-talet. Det fanns valnötter som vi kunde plocka. Hon berättade också om inga haft nyttoträdgårdar innan munkarna. En av växterna som fanns kvar från den tiden heter vinruta. Martha berättade att munkarna åt den här vinrutan varje dag mot sexuell upphetsning.

Alvastra 2

Valv efter valv efter valv – om man lyssnar noga kanske man fortfarande kan höra munkarnas sång och akustiken som fanns här för flera hundra år sedan.

Bosse Alvastra

Bosse Aronsson berättade att Alvastra kloster var det största klostret i Sverige och det rikaste. Det var ett maktcentrum under 400 år. Det var munkarna som började bryta sten och i klostret fick bondpojkar gå och lära sig att bryta sten. Det var en stor industri. Klostret ägde gårdar och gods runt om i bygden. Klostret var både ett industriellt- och andligt centrum. Bosse trodde att det måste ha varit förvirrande när det här centrumet försvann. I slutet av 1520-talet stängdes klostret.

Vastra vaggar 1

I bussen berättade Martha att naturen kring Vättern är den artrikaste i hela Sverige med många olika slags träd, de flesta inplanterande. Vi gjorde ett kort stopp och gick ner till utkiksplatsen vid Västra väggar i Omberg. Västra väggar är en brant klippa.

Vastra Vaggar 2

Här fanns den en lite högre och en lägre utkikspost där vi kunde stå och titta ut över Vättern. Vilket vi gjorde denna dag som hade väldigt fint klart väder.

Vastra Vaggar 3

Så här såg sikten rakt över Vättern ut, vattnet ligger 100 meter ner från där vi står.

Herrstad torn

Nästa besök blev i Herrestad där vi styrde kosan mot kyrkan som hade det här höga klocktornet från slutet av 1100-talet. Bara övre delen av tornet syns på bilden.

Hakan Herrestad

Håkan berättade om Herrestads kyrkas historia. Den är en av Sveriges äldsta bevarade kyrkor. Den var en kungskyrka och tillhörde den Stenkilska ätten, som var en kungaätt på medeltiden. På bilden ser man predikstolen från 1688 i barockstil, tillverkad i Vadstena. I valven finns dekorationsmålningar från medeltiden med blad- och bandornament.

Herrstad skulpur

Det här är en pietàgrupp från 1400-talet. Maria håller den döde Jesus i famnen. Pietà är latin och betyder ömhet.

Folkhogskola Herrestad

I det här huset startade en av Sveriges första folkhögskolor 1868, Östergötlands folkhögskola eller Herrstads folkhögskola. Bosse berättade att den senare flyttade till Vikingstad och blev Lunnevad folkhögskola 1872. När skolan flyttat blev det här huset en Sparbank.

Herrstad fåret

I Herrestad fanns också en skock av det här (g)ulliga djuret. De var väldigt nyfikna.

Orberga kyrka

Så närmar vi oss slutet på vår resa. Sista stoppet blev Örberga kyrka.

Orberga Micke Anita

Här höll Micke Carlefyr och Anita Gustavsson ett litet föredrag om kyrkan och om Örberga. Bland annat berättade Anita om prins Eugen som lät bygga Örgården vid kyrkan. Han blev en av alla i Örberga och hade en specialbyggd bil, med stafli till sina målningar, som han åkte runt med. Micke berättade Örberga kyrka är daterad till 1116 vilket gör den till den näst äldsta kyrkan i Sverige. Vi fick också veta att kyrkan är bygd på en lös liten kalkstensbit i en annars sandig och grusig jord. Vi hade tur att kyrkan stod kvar medan vi befann oss där.

Ornberga malningar

Målningarna är målade av Risingemästaren, som även målat målningarna i Risinge gamla kyrka i Finspång. De är från början av 1400-talet och har varit övermålade men blev framtagna och restaurerade och nymålade av konstnären Jacob Silvén 1885. Personerna är målade i ringar som länkas samman med blommor.

Orberga st Thomas-

Närbild på en av bildringarna. Till och med jag kan räkna ut att den förställer helgonet Thomas av Aquino genom att läsa texten överst. Någon annan kanske förstår den andra texten?

Orberga Eskilstunakista

I tiondeboden vid kyrkan fanns en rekonstruktion av en Eskiltunakista tillverkad av stenhuggarmästare Roger Larsson i Borghamn. Micke berättade flera gånger under resan om just Eskilstunakistor som är ett tidigt kristet gravmonument från 1000-talet och är en blandning mellan kristen och hednisk tradition. Den här rekonstruktionen har mycket vikingaornamentik. Efter Örberga åkte vi tillbaka till skolan. Jag är inte ensam om att tycka att det här var en fantastisk dag. Den var välplanerad, sevärd och lärorik.

Färgglada dagar med textillinjen

När man ska växtfärga garn gäller det att inte hålla grytan kokande – åtminstone inte medan garnet ligger där. Detta och mycket annat fick textillinjen lära sig när de ägnade två dagar åt att växtfärga tidigare i september.

strand 1

Annalena, Genet, Linn, David och Camilla på första växtfärgningsdagen då vädret var ruggigt.

På Tycklingestranden står åtta eldstäder utplacerade i sanden. Varje eldstad är gjord av tegelstenar med ett galler på och under ligger vedklabbar som brinner och blir till kol. Ovanpå gallren står det stora grytor med lock.
För att förbereda växtfärgningen har deltagarna på textillinjen fått leta i färgböcker för att hitta vilken växt man kan använda för att få fram den färg man vill efterlikna.
– Men det är inte säkert att man får fram det man söker. Det är en del av charmen, säger Linnea som går på textillinjen.

Textil 5

Linnea har tagit med sig sin stickning.

Rast1

Linn stickar och David kollar mobilen medan de väntar på att det ska bli klart i grytorna.

– Vi färgar de färger som går att få fram och det blir aldrig samma nyans igen nästa gång man färgar med samma växt, säger Lotta Rehn, som är linjeansvarig för textillinjen.
Växterna som de använder för att färga med har de skaffat på olika sätt. De har varit ute och letat i naturen. Björnbärssnår (som är allt utom rötter och bär) fick de från en handelsträdgård.
– Tryggve kunde fixa näver eftersom hans mamma precis har fällt en björk, berättar Linnea.
Nävern är tänkt att ge en rosa färg och björnbärssnåren en gröngul färg. Andra växter som de använder för att färga med är buskmåra (persikofärg), krapprot (röd), alkanna (lila), torkade björkblad (gul), bresilja (lila), rabarberrot (grön och gul), lökskal, gullris samt några olika sorters svampar. Ett annat färgämne som de använder är koschenill som kommer från en sköldlus.
– Fast den räknas in bland växtfärgerna, säger Lotta.
Den ger den starka röda färgen som även kallas karmin som brukar finnas i rött gelégodis, även kallat E120.

Lusar

Dakshi krossar de torkade sköldlusarna som strax ska ner i grytan för att användas som färgmedel.

Carmin

Annalena tillsammans med det färdigfärgade ullgarnet med koschenill som har blivit starkt rött.

– Vi tvättar ullgarnet med ulltvättmedel först för att få bort en del av fettet, annars fäster inte färgen, berättar Annalena som också går på textillinjen.
Efter tvättningen får garnet ligga i ett vattenbad i väntan på att stoppas i grytan.
Växterna kokar i vattnet i en timme innan man lägger ner ullgarnet – som alltså inte får koka. Om vattnet börjar koka tas den stora grytan från elden.

Textil 3

Här står en stor en gryta med rabarberrot och ullgarn på eldstaden.

Två garnhärvor, en vit och en grå läggs i varje färgbad. Det färgade grå garnet ger en mörkare färg.
När garnet har legat i vattnet tillsammans med växterna i en timme tas grytan från elden och den får stå och svalna. Sedan plockas växtrester som fastnat bort. Efter det tvättas garnet igen.

plock

Kaha, Hanna och Genet plockar bort buskmåra från garnen.

– Vi sköljer det i sjön för att ta bort överskottsfärg, säger Annalena när hon står i vattnet med gummistövlar och drar garnet fram och tillbaka i vattnet.
Efter urvridning hamnar garnhärvorna på en torkställning.
– Varje garnhärva räcker till en mössa eller ett par vantar, säger Lotta.
Det går att färga garnet flera gånger i samma färgbad.
– Efterbaden ger samma färg fast svagare. Man kan ha i järn eller målarsoda. Koppar kan man också ha i, fast det är giftigt. Om man vill ha randiga garn kan man knyta om delar av garnet hårt eller bara doppa en del av garnet i färgbadet. Man kan också knyta och lägga i olika färgbad, berättar Linnea.

Urvridning

Annalena vrider ur garnet som hon just har sköljt i sjön.

Lila

Hanna och Kaha ska strax hänga garnen på tork. De är färgade med bresilja som är en sorts bark. De lila garnen som hänger i trädet är färgat med alkanna.

Allra sist under de två dagarna på stranden är det dags att färga med indigo. Tillvägagångssättet när man färgar med indigo skiljer sig från hur man färgar med de andra växterna. Det är mycket mer komplicerat.
Indigo utvinns ur en rot, men kan också framställas syntetiskt. Den ger en blå färg.
Alla samlas runt Lotta när hon visar hur man blandar indigo med kemikalier – en så kallad kypfärg. Det är viktigt att allt är exakt på milligrammet.

kemikalier

Lotta blandar ihop kemikalierna till en indigokyp.

När allt är blandat ska det stå i ett vattenbad i 15 minuter som är exakt 50 grader. Genet står med glasburken med indiokypen och en termometer medan de andra försöker få till en stor spann med exakt 50 gradigt vatten. Spannen sätts sedan i en av de stora grytorna över eldstaden. Det är där som indigokypen sedan späds ut i vattnet.

Blanda ut

Indigokypen blandas ut i det som ska bli färgbadet.

Lotta stoppar ner en vit och en grå garnhärva i vattnet. Sedan är det bara att vänta i en i kvart.
– Det måste vara rätt temperatur och rätt mängd färg annars dör färgbadet, berättar Lotta.
För att förhindra att vattnet blir för varmt tas vedklabbarna under grytan bort.
När garnet dras upp är det ljusgrönt – nästan neonfärgat, men efter att Lotta skakat lite på det blir det först ljusblått och får sedan en mörkare färg. Allt sker på knappt en minut. Det som händer är att garnet oxiderar i luften.
Det blir tre färgbad till i samma spann med indigokypen.

Dra upp

När garnet som blivit färgat med indigo dras upp är det ljusgrönt.

Indigo stranden

När Lotta har skakat garnet under någon minut har det blivit blått.

Indigo alla

Här är Hanna med resultatet från samtliga fyra indigo-färgbad.

Alla de stora grytorna har efter allt eldande blivit alldeles kolsvarta utanpå.
– De är insmorda med grönsåpa så de är lättare att göra rena, berättar Camilla Millberg Pigulla, skolresurs, som är med och växtfärgar.
Hon berättar också att det är svårt att få tag på så stora grytor som de använder till växtfärgningen.
Några av textilarna gör noga rent grytorna genom att gnida dem med sanden och skölja ur dem i sjön.

Kastrulltvätt

David tvättar en kastrull med sand samtidigt som solen skiner över Vättern.

Sedan är det dags att plocka ihop efter de två dagarna. Alla färgade garnhärvor – över 40 stycken sätts upp träpinnar och ordnas i färgordning. Hela klassen fotograferas med sina alster med Vättern i bakgrunden. Efter det är två mycket kreativa dagar över. Nu ska garnet bli till nystan och sedan lottas ut eftersom de inte själva får välja vilka färger de ska få. Men sedan kan de byta med varandra.

Alla garn

Här är samtliga garn – över 40 garnhärvor som textillinjen växtfärgade under de två dagarna.