Bildningsresan – vad är det?

Höstens stora nyhet på skolan är att blockämnena inte längre finns kvar och i dess ställe har en ny aktivitet tillkommit på torsdagseftermiddagarna. Det är bildningsresan. I den här bloggposten ska vi försöka gå till botten med vad bildningsresan egentligen är för någonting.

På den allra första bildningsresan som ägde rum den 24 augusti höll Micke Carlefyr ett inledningsanförande där han bland annat berättade att adelsungdomarna reste ut i Europa på bildningsresa på 16–1700-talen.
– Vem man är, var man befinner sig, vart man ämnar ta vägen måste man veta innan man ska resa någonstans – en positionsbestämning. Vi ska utforska det inre och yttre livet på våra bildningsresor, sa Micke då.
Som avslutning spelade han Galaxy Song från Monty Python’s film Meningen med livet från 1983 och vi fick samtidigt se texten och sjunga med i sången.
Efter den hälsades vi välkomna till bildningsresan.

Micke.jpg

Micke Carlefyr vill verka för att de som går på Vadstena Folkhögskola blir samhällsinsatta. En väg för att nå dit är läsårets nya aktivitet bildningsresan.

Micke är en av de lärare som ingår i den arbetsgrupp som samordnar bildningsresan tillsammans med Maria Brolinson och Helena Eriksson. När jag träffar honom för att prata om tankarna bakom säger han att orsaken till att bildningsresan tillkom var att man vill blanda de olika grupperna på skolan. Detta var syftet med blockämnena också, men på senare tid blev inte grupperna så uppblandade längre.
– Så det blev en gemensam torsdag i stället som påminner om vissa av blockämnena. Vi ska kunna ta upp aktuella ämnen och om något stort händer lyfta in det. En demokrati behöver informerade medborgare. Jag svarar för mig själv, men jag vill verka för att de som går här blir samhällsinsatta och grundlägga en vana att följa samhällsdebatten, säger Micke.
Han menar att den som gör det har svårare att gå på konspirationsteorier.
– Man måste förstå vad som är möjligt.
Ett exempel på hur det kan gå till när man tar upp ett sådant ämne var teminens andra bildningsresa som handlade om Rysslands president Vladimir Putin. Micke och Håkan Andersson spelade upp en dialog där Micke var mot Putin och Håkan var för:
– Fast Håkan gick in så i sin roll att jag knappt fick säga något, skrattar Micke.
Det visades också en intervju med Putin gjord av filmregissören Oliver Stone och sedan diskuterade man Putin i grupperna som alla blivit indelade i.
Det är nästan 100 deltagare som delats upp i åtta olika grupper med personer från alla klasser. Det är olika människor och åldrar som samlas för att diskutera de torsdagar diskussion ingår i bildningsresan.

Generationer kommer närmare varandra

– Deltagarna på Empiren har mycket att dela med sig av – mycket erfarenheter. Det är bra att äldre och yngre får mötas och dela tankar. Det ger perspektiv. Generationer kommer närmare varandra, säger Micke.
Det är en lärare som är med i varje grupp och samma personer i gruppen hela terminen. Varje bildningsresa avslutas med fika för alla i matsalen.
– Då kan man prata med de andra om vad de diskuterat i sina grupper, säger Micke. Bildningsresorna framöver kommer att innehålla skiftande ämnen:
Denna vecka blir det bildningsresa på Korpen där man kan prova olika motionsaktiviteter. Vecka 45, veckan efter hemstudieveckan, kommer Ted Harris och Eva Seilitz och håller ett föredrag om existentiell hälsa. Eva gick på textillinjen förra läsåret. Det som mer kan hända framöver är att det blir teater. Musiklinjer från andra folkhögskolor kommer på besök. Läkare som varit i utlandstjänst ska också komma till skolan och berätta.
– Vi tror på detta och tycker att det är jätteroligt. Det är en ynnest att få göra detta! Även om många saknar blockämnena betyder inte det att detta inte kan bli bra. Alla kan komma med idéer tankar och förslag, säger Micke.
Tanken på att slopa blockämnena har funnit i ungefär ett år och i våras beslutade lärarkollegiet att göra det.
När den här terminen har gått ska man utvärdera vilka stora förändringar som ska göras. En sak som kommer att förändras är att nästa termin blir det färre diskussionsgrupper med fler deltagare i varje grupp.

Innehållet ska presenteras i förväg

– Vi vill vara så flexibla som möjligt och testa former och innehåll och hur de ska behandlas, säger Micke.
Tanken är också att det ska komma ut program där innehållet i bildningsresan för några veckor framåt presenteras lite innan. Då flera studerande efterfrågat att själva få komma med förslag på vad som ska hända på bildningsresorna pågår just nu en process där flera klasser lämnat in förslag på ämnen. När alla förslag kommit in är det tänkt att studeranderådet ska välja ut förslag som ska tas upp. Förslagen ska de sedan titta på tillsammans med lärarna innan de slutgiltiga valen görs.
– De nya förslagen kommer att tas upp i slutet av terminen och fortsätta nästa termin. Det är meningen att varje klass ska få ta upp ett av sina förslag. Det är en demokratisk process och det är det som är tanken men bildningsresan, säger Micke.
Även om man inte får med sitt förslag i första omgången ska man inte misströsta. Alla förslag som kommit in kommer att tas i beaktande och kanske tas upp senare på bildningsresan.
Ett annat förslag som Maria Brolinson och Micke Carlefyr tog upp på förra veckans bildningsresa var att varje klass kan få hålla i en egen bildningsresa.

Nu följer en tillbakablick på två av bildningsresorna som ägde rum i september. Dels för att ni som var med kan minnas tillbaka och dels för att ni som inte var med ska bilda er en uppfattning om vad som hände vid dessa tillfällen, samt få en fördjupad bild av hur en bildningsresa kan se ut.

Bildningsresa om kyrkovalet

Den 14 september några dagar innan kyrkovalet ägde rum i Svenska kyrkan (söndagen den 17 september) var temat för bildningsresan kyrkovalet. Domprosten i Linköping Peter Lundborg kom på besök och berättade om hur kyrkovalet går till.
Kyrkovalet brukar kallas för det glömda valet men det var det inte år konstaterade Peter Lundborg som har varit präst i 40 år.
– Kyrkan skildes inte från staten år 2000, utan man fick andra relationer. Lagen om Svenska kyrkan tillkom för att hålla koll på kyrkan, men man fick friare tyglar. Därför kan man säga att Svenska kyrkan fortfarande är en statskyrka. Svenska kyrkan har en särställning gentemot andra trossamfund. Vi står under offentlighetsprincipen, vilket inte andra trossamfund gör, sa Peter Lundborg.
I lag om Svenska kyrkan står det att kyrkan ska ha en demokratiskt organisation. Kyrkovalet sker till tre instanser. Det finns en kyrkofullmäktige i varje församling eller pastorat, en stiftsfullmäktige i varje stift och ett kyrkomöte som man kan säga är Svenska kyrkans riksdag.

Makten kan korrumpera

Peter Lundborg citerade Gustaf Wingren som var präst och professor i Lund och som sagt att demokratin är bästa styrelseskicket: ”Annars kan makten korrumpera”.
Han berättade också att Svenska kyrkan var först med demokrati redan på medeltiden. Landskapslagarna hade en kyrkobalk.
– Svenska kyrkan var först i Sverige med allmän rösträtt. 1910 beslutades det att både män och kvinnor fick rösta i prästvalsförordningen. På den tiden var det församlingsmedlemmarna som utsåg präster, sa Peter Lundborg.
I dag får alla medlemmar som fyllt 16 år rösta i kyrkovalet.
I kyrkovalet ställde tre politiska partier upp och fem politiska nomineringsgrupper samt fyra till fem opolitiska nomineringsgrupper.

Kyrkoval

Menyn för Restaurang Kyrkoval hade mycket att välja på: förrätt, huvudrätt, efterrätt och dryck bestod av olika frågor om kyrkovalet och kyrkan.

Maria Brolinson och Göran Bondesson hade gjort en Meny för Restaurang Kyrkoval som vi fick diskutera i grupperna.
En sak som diskuterades i gruppen där jag deltog var vem som skulle få rösta i kyrkovalet. Ska man få göra det även om man inte är religiös? Alla medlemmar som har en inkomst betalar kyrkoavgift och en majoritet av Sveriges befolkning (6 miljoner personer) är med i Svenska kyrkan. Ska inte de ha något inflytande? Ytterligare någon tyckte att bara de som jobbar och är aktiva i kyrkan borde vara de som bestämmer.
Tankar om kyrkans roll i samhället togs också upp och där ansåg någon att den var att ta hand om flyktingar och hjälpa till vid katastrofer och ta ansvar för att reparera sköra människor. Någon annan tyckte att kyrkan skulle vara en kyrka för de som tror på Jesus. En till tyckte att alla skulle vara välkomna till kyrkan.

Vad innebär religionfrihet?

En annan sak som vi diskuterade var vad religionsfrihet innebär. Vi kom fram till att det innebär både frihet till religion och frihet från religion, alla har rätt till religionsfrihet. I dag lyfts även andra religioner än kristendomen fram. Svenska kyrkan är bara en del av ett religiöst Sverige. Någon undrade varför man ska lyfta fram religion över huvud taget? Någon annan tyckte att det inte borde vara någon skillnad på Svenska kyrkan och andra religiösa samfund.

Hur gick det då i kyrkovalet? Det blev det högsta valdeltagandet sedan 1937. 19 procent röstade jämfört med förra valet (2013) då endast 12,7 röstade. Om bildningsresan hade någon påverkan på valresultatet låter jag vara osagt.

Pride1

Axel, Martin och Amina från allmän kurs målade en regnbåge i keramiksalen. Det är oklart om den användes i prideparaden, men enligt Axel befinner sig plakatet nu i skolans LAN-rum.

Bildningresa om Vadstena Pride och HBTQ-frågor

Den 21 september vad det pride som tema på bildningsresan med anledning av att Vadstena kommun kommande lördag skulle anordna sin första Prideparad. Skolan hade bjudit in Säidi Margot Ovox (som gick textillinjen förra året) som höll en föreläsning på temat. Hon tog bland annat upp att en norm är en oskriven regel som påverkar hur vi beter oss mot varandra och hur vi blir bemötta av andra.
– Samhället är socialt konstruerat av människor i samspel med varandra. Detta betyder att samhället är föränderligt, sa Säidi.
Hon konstaterade också att det var få som ifrågasatte heteronormen därför att det finns fördelar att hamna i den.
– Det är oönskat av makten att gå utanför normen, det bara rör till det om någon gör det. Därför har man tidigare förbjudit och sjukdomsklassat homosexuella, sa Säidi.

Fler prideparader i Sverige än någonsin

Hon tog även upp betydelsefulla händelser och årtal:
1944 avkriminaliserades homosexualitet.
1950 bildades RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande).
1979 avskaffades homosexualitet som sjukdomsbegrepp.
1994 fick homosexuella rätt att ingå partnerskap och 2002 blev det lagligt för homosexuella att adoptera barn.
I år är det fler prideparader i fler städer i Sverige än någonsin.
– Pride handlar om att stå upp för andra. Det gäller även om man inte är HBTQ. Man måste inte identifiera sig med det för att gå i prideparaden, sa Säidi som avslutning.
Denna torsdag var endast empiren och allmän kurs med på bildningsresan, därför blev det inte någon gruppdiskussion. I stället var det tre grupper som man kunde gå runt i.
Bosse Aronsson hade diskussioner om människosyn, Micke Carlefyr och Håkan Andersson diskuterade normer och normkritik och Martha Magyar och Helena Eriksson hade en kreativ verkstad i keramiksalen för att tillverka plakat och annat till prideparaden.

Pride2

I keramiksalen tillverkades plakat. Elisa ritade två killar och Ida två tjejer med röda klänningar. Axel, Martin och Amina var också där, samtliga går på allmän kurs.

Bosse berättade att kyrkorna tidigare hållit fast vid normen att det ska vara tvåkönade äktenskap. Nuförtiden viger man även homosexuella i Svenska kyrkan.
Vi diskuterade i smågrupper om vår egen och samhällets inställning till homo-, bi- och transpersoner. I en av smågrupperna tyckte en person att frågan var uttjatad och att i gymnasiet hade man tagit upp den hela tiden på olika temadagar.
Vad som också kom fram både i den mindre gruppen och när vi sedan diskuterade alla tillsammans var att för de som är yngre har homosexuella varit självklart hela tiden, medan de som levt längre upplevt den stora förändring som ägt rum de senaste decennierna.
En av de äldre sa att hon fått vänja sig undan för undan och att hon från början inte haft en aning om att de här läggningarna existerade.
Det konstaterades att landsbygden är mer konservativ. I storstaden har det länge varit lättare att vara homosexuell.

Viktigt att känna till historien

– De är viktigt för oss unga att känna till historien, sa en av de som deltog.
En annan sa att det inte har med ålder att göra, utan hur man tänker och vad man har med sig angående hur man förhåller sig till andra människor.
En annan sak som nämndes var att kändisar som Jonas Gardell och Mark Levengood haft stor betydelse för att allmänheten kunnat normalisera homosexuella.
Micke och Håkan pratade om normer. Hur är det accepterat att vara och när bryter man mot normerna? En norm var till exempel lojalitetsnormen – att inte vara en hoppjerka. Det finns också saker som det är en norm att inte prata om som pengar och psykisk ohälsa. Micke tog upp begreppen cisperson, som är en person som inte bryter mot normen och transperson som gör detta. Vi pratade också i smågrupper om tillfällen då vi upplevt att någon visat fördomar mot homosexuella.
I keramiksalen höll några på att måla plakat. Hur det såg ut kan ni se på fotografierna.

Vadstenas första prideparad på lördagen den 23 september blev en succé. 900 personer – långt fler än man räknat med gick med i den.
Det är onekligen så att bildningsresan lyckades välja två ämnen i september som sedan fick stort genomslag såväl i riket som i Vadstena.

Annonser

En reaktion på ”Bildningsresan – vad är det?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s