Färgglada dagar med textillinjen

När man ska växtfärga garn gäller det att inte hålla grytan kokande – åtminstone inte medan garnet ligger där. Detta och mycket annat fick textillinjen lära sig när de ägnade två dagar åt att växtfärga tidigare i september.

strand 1

Annalena, Genet, Linn, David och Camilla på första växtfärgningsdagen då vädret var ruggigt.

På Tycklingestranden står åtta eldstäder utplacerade i sanden. Varje eldstad är gjord av tegelstenar med ett galler på och under ligger vedklabbar som brinner och blir till kol. Ovanpå gallren står det stora grytor med lock.
För att förbereda växtfärgningen har deltagarna på textillinjen fått leta i färgböcker för att hitta vilken växt man kan använda för att få fram den färg man vill efterlikna.
– Men det är inte säkert att man får fram det man söker. Det är en del av charmen, säger Linnea som går på textillinjen.

Textil 5

Linnea har tagit med sig sin stickning.

Rast1

Linn stickar och David kollar mobilen medan de väntar på att det ska bli klart i grytorna.

– Vi färgar de färger som går att få fram och det blir aldrig samma nyans igen nästa gång man färgar med samma växt, säger Lotta Rehn, som är linjeansvarig för textillinjen.
Växterna som de använder för att färga med har de skaffat på olika sätt. De har varit ute och letat i naturen. Björnbärssnår (som är allt utom rötter och bär) fick de från en handelsträdgård.
– Tryggve kunde fixa näver eftersom hans mamma precis har fällt en björk, berättar Linnea.
Nävern är tänkt att ge en rosa färg och björnbärssnåren en gröngul färg. Andra växter som de använder för att färga med är buskmåra (persikofärg), krapprot (röd), alkanna (lila), torkade björkblad (gul), bresilja (lila), rabarberrot (grön och gul), lökskal, gullris samt några olika sorters svampar. Ett annat färgämne som de använder är koschenill som kommer från en sköldlus.
– Fast den räknas in bland växtfärgerna, säger Lotta.
Den ger den starka röda färgen som även kallas karmin som brukar finnas i rött gelégodis, även kallat E120.

Lusar

Dakshi krossar de torkade sköldlusarna som strax ska ner i grytan för att användas som färgmedel.

Carmin

Annalena tillsammans med det färdigfärgade ullgarnet med koschenill som har blivit starkt rött.

– Vi tvättar ullgarnet med ulltvättmedel först för att få bort en del av fettet, annars fäster inte färgen, berättar Annalena som också går på textillinjen.
Efter tvättningen får garnet ligga i ett vattenbad i väntan på att stoppas i grytan.
Växterna kokar i vattnet i en timme innan man lägger ner ullgarnet – som alltså inte får koka. Om vattnet börjar koka tas den stora grytan från elden.

Textil 3

Här står en stor en gryta med rabarberrot och ullgarn på eldstaden.

Två garnhärvor, en vit och en grå läggs i varje färgbad. Det färgade grå garnet ger en mörkare färg.
När garnet har legat i vattnet tillsammans med växterna i en timme tas grytan från elden och den får stå och svalna. Sedan plockas växtrester som fastnat bort. Efter det tvättas garnet igen.

plock

Kaha, Hanna och Genet plockar bort buskmåra från garnen.

– Vi sköljer det i sjön för att ta bort överskottsfärg, säger Annalena när hon står i vattnet med gummistövlar och drar garnet fram och tillbaka i vattnet.
Efter urvridning hamnar garnhärvorna på en torkställning.
– Varje garnhärva räcker till en mössa eller ett par vantar, säger Lotta.
Det går att färga garnet flera gånger i samma färgbad.
– Efterbaden ger samma färg fast svagare. Man kan ha i järn eller målarsoda. Koppar kan man också ha i, fast det är giftigt. Om man vill ha randiga garn kan man knyta om delar av garnet hårt eller bara doppa en del av garnet i färgbadet. Man kan också knyta och lägga i olika färgbad, berättar Linnea.

Urvridning

Annalena vrider ur garnet som hon just har sköljt i sjön.

Lila

Hanna och Kaha ska strax hänga garnen på tork. De är färgade med bresilja som är en sorts bark. De lila garnen som hänger i trädet är färgat med alkanna.

Allra sist under de två dagarna på stranden är det dags att färga med indigo. Tillvägagångssättet när man färgar med indigo skiljer sig från hur man färgar med de andra växterna. Det är mycket mer komplicerat.
Indigo utvinns ur en rot, men kan också framställas syntetiskt. Den ger en blå färg.
Alla samlas runt Lotta när hon visar hur man blandar indigo med kemikalier – en så kallad kypfärg. Det är viktigt att allt är exakt på milligrammet.

kemikalier

Lotta blandar ihop kemikalierna till en indigokyp.

När allt är blandat ska det stå i ett vattenbad i 15 minuter som är exakt 50 grader. Genet står med glasburken med indiokypen och en termometer medan de andra försöker få till en stor spann med exakt 50 gradigt vatten. Spannen sätts sedan i en av de stora grytorna över eldstaden. Det är där som indigokypen sedan späds ut i vattnet.

Blanda ut

Indigokypen blandas ut i det som ska bli färgbadet.

Lotta stoppar ner en vit och en grå garnhärva i vattnet. Sedan är det bara att vänta i en i kvart.
– Det måste vara rätt temperatur och rätt mängd färg annars dör färgbadet, berättar Lotta.
För att förhindra att vattnet blir för varmt tas vedklabbarna under grytan bort.
När garnet dras upp är det ljusgrönt – nästan neonfärgat, men efter att Lotta skakat lite på det blir det först ljusblått och får sedan en mörkare färg. Allt sker på knappt en minut. Det som händer är att garnet oxiderar i luften.
Det blir tre färgbad till i samma spann med indigokypen.

Dra upp

När garnet som blivit färgat med indigo dras upp är det ljusgrönt.

Indigo stranden

När Lotta har skakat garnet under någon minut har det blivit blått.

Indigo alla

Här är Hanna med resultatet från samtliga fyra indigo-färgbad.

Alla de stora grytorna har efter allt eldande blivit alldeles kolsvarta utanpå.
– De är insmorda med grönsåpa så de är lättare att göra rena, berättar Camilla Millberg Pigulla, skolresurs, som är med och växtfärgar.
Hon berättar också att det är svårt att få tag på så stora grytor som de använder till växtfärgningen.
Några av textilarna gör noga rent grytorna genom att gnida dem med sanden och skölja ur dem i sjön.

Kastrulltvätt

David tvättar en kastrull med sand samtidigt som solen skiner över Vättern.

Sedan är det dags att plocka ihop efter de två dagarna. Alla färgade garnhärvor – över 40 stycken sätts upp träpinnar och ordnas i färgordning. Hela klassen fotograferas med sina alster med Vättern i bakgrunden. Efter det är två mycket kreativa dagar över. Nu ska garnet bli till nystan och sedan lottas ut eftersom de inte själva får välja vilka färger de ska få. Men sedan kan de byta med varandra.

Alla garn

Här är samtliga garn – över 40 garnhärvor som textillinjen växtfärgade under de två dagarna.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s